Först gäller det att bli medveten och få kunskap om att man faktiskt påverkas av olika yttre och inre faktorer som kan bidra till stress och ett icke välbefinnande. Orsaker till stress brukar kallas för stressorer. Vad är det som gör att du blir stressad eller spänd ? För att komma till grunden är det viktigt att tänka igenom hela sin livssituation; arbetet fysiskt och socialt, hem och familj, fritid, socialt, relationer, ekonomiskt. Det finns en del listor man kan ha till minneshjälp för detta och en del som visor olika "stresspoäng" för olika händelser och situationer för att se vilken stressbelastning man befinner sig i, om man befinner sig i riskzonen för för kraftig stress, negativ stress.

Kan du påverka eller minska de orsaker just Du hittar till din stress?

Till en del går det, men ibland eller ofta ligger tyvärr stressorsakerna i ett sammanhang där det är svårt att som individ förändra det. Man får då gå ihop på arbetsplatsen, i organisationer och dylikt och försöka påverka. Det är inte alltid man orkar med det. Man kanske är slutkörd, kanske på väg att bli utmattad och orkar inte ta i tu med de situationerna. Då får man börja där man står i stället, den hanterbara stressen och sköta om sig själv.  Kanske helt enkelt ta " timeout" en period, om det gått för långt.

Lär dig planera din tid bättre, prioritera, sätt rimliga mål, sänk kraven på dig själv eller höj din kompetens genom utbildning t.ex. Gör det viktigaste först och inte strax innan det ska vara färdigt.
Du kanske behöver lära dig att säga NEJ för att säja JA till något viktigare eller att delegera. Att säga nej till något innebär att du säger ja till något annat.
Fler tips >>>.

- trivsel, hemma, på jobbet, med dig själv och andra

- positiva händelser, att tänka konstruktivt och ha humor verkar fungera som en buffert mot negativ stress

- socialt kontaktnät, familj, vänner och arbetskamrater som kan stötta och backa upp, som man kan prata med är viktigt.

- egenkontroll, att själv ha möjlighet att påverka sin situation, arbetsförhållanden och t.ex. kunna planera sin dag. Man har gjort studier som visar att nivån av stresshormoner förändras i olika situationer. De människor som kommer in i en full hiss och hamnar i ett hörn långt ifrån kontrollknapparna och dörren har högre nivå stresshormoner i blodet än de som står vid dörren och hissknapparna.

- en känsla av sammanhang, KASAM - en känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet - att man kan se det man gör, sig själv och/eller sin situation i ett större sammanhang, att man har något att leva för.

Kan du förbättra något inom dessa områden har du gjort mycket för att du ska klara stress och hantera den på ett bättre sätt. Ta ett steg i taget.

Minska på de onödiga spänningarna som du går och bär på genom t.ex. avspänningsövningar, meditation, qi gong, feldenkrais, motion, massage eller andra behandlingsformer. Så får du lite marginaler så att inte nästa påfrestning blir droppen som får bägaren att rinna över........

Öka din stresströskel:
- Ät en bra kost med mycket frukt och grönsaker - gärna vegetarisk. Det ger dig den energi, näring och de vitalämnen du behöver (som bl.a. skyddar mot skadliga ämnen i kroppen - fria radikaler). Att äta regelbundet skonar din mage ifrån magkatarrer som man lätt kan få vid mycket stress och oregelbundna mattider. Du klarar också dina uppgifter bättre, blir inte så trött eller irriterad som om du har lågt blodsocker. Låt inte trötthet lura dig att använda stimulantia - det blr bara en ond cirkel. Undvik eller var återhållsam med tobak (nikotin), kaffe och cocacola (coffein) som i sig framkallar en stressreaktion i kroppen. Även mycket socker har en stimulerande effekt. Alkohol har en tillfälligt "bedövande", lugnande effekt, som man kan lockas av. Det är som bekant beroendeframkallande och bör undvikas eller användas sparsamt.

- Motionera regelbundet. Det behöver inte vara maraton......utan hitta en motionsform som du tycker är rolig t.ex. att simma, dansa, cykla, promenera. Rör på dig helst 20-30 minuter varje dag. Det behöver inte vara sammanhängande. Det är ok att dela upp det på två - tre 10 minuters promenader. Du kan också motionera 2-3 ggr lite lägre/intensivare pass / vecka. "Smygmotionera" genom att leka med barnen, trädgårdsarbete, gå i trappor istället för att ta hiss t.ex. Motion stimulerar kroppens produktion av endorfiner som ger smärtlindring och ökat välbefinnande. När vi är fysiskt aktiva får vi också utlopp för den stressreaktion som kroppen lagrat upp i kroppen i form av ökad muskelspänning, mer socker och fett i blodet - som vi då får förbränna ( istället för att det på sikt bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar). Efteråt kommer också en spontan avspänningsreaktion. Välbefinnandet och din självkänsla ökar. Det är en form av stresshantering.

- Vila. Ge dig den vila, sömn, mental vila och rekreation du behöver. Tillåt dig även att bara vara - utan prestationskrav. Då är du vid bättre mod och klarar påfrestningar bättre. Hitta en balans mellan arbetstid och fri-tid / fritid!

- Var ute i naturen. Den har i sig en lugnande och läkande effekt.

- Positiv mental inställning, försök se det ljusa och positiva i tillvaron, möjligheterna, ha humor och lite distans till dig själv. Sång, musik och skapande verksamhet ger glädje och låter dig få uttrycka dina känslor.

Lycka till med att införa fler och fler goda vanor, som stärker dig och ökar ditt välbefinnande. Det är du värd.  Prata gärna med andra om de förändringar du vill göra. Gör något ihop med en grupp eller några vänner så blir det av att t.ex. komma ut och röra på sig. Vänta inte tills du får tid, det brukar sällan inträffa - utan du få lära dig att ta dig tid till det som är viktigt - även för ditt eget välbefinnande. Det kommer även andra tillgodo! Den finns ofta små stunder man kan lägga in enkla effektiva övningar i vardagen som inte behöver ta någon extra tid.

© Hälsans ABC