Probiotika – hälsosamma bakterier – och fiberrik kost minskar riskerna för hjärt-kärlsjukdomar

Vid en presskonerens den 13 augusti i år på Karolinska Sjukhuset i Stockholm föreläste professorn i medicin Anders Gustafson från Lund och den polske medicinprofessorn Marek Naruszewicz från Szcezcin om effekten av den probiotiska mjölksyrebakteriens Lactobacillus plantarum 299v inverkan på olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

En av professor Narusszewicz nyligen genomförd polsk vetenskaplig studie visar att regelbundet intag under 6 veckor av den probiotiska mjölksyrebakterien Lactobacillus plantarum 299v(LBP), som bl.a. finns i hälsodrycken ProViva, snabbt och positivt kan minska flera kända riskfaktorer som brukar leda till hjärt-kärlsjukdom (CHD).  Man känner till flera riskfaktorer för utveckling av CHD, bl.a. rökning, bukfetma, högt blodtryck, diabetes, en fettrik och animaliebetonad fiberfattig kost, mycket alkohol, stress och fysisk inaktivitet.  Viktiga riskindikatorer för CHD är höga fibrionogenvärden i blodet (fibrinogen påskyndar blodkoagultionen och därmed proppbildningen), höga insulin- och leptinvärden, höga kolesterolhalter samt högt blodtryck. 

LBP bryter ned svårsmälta fibrer och bildar då bl.a. kortkjedjiga fettsyror, bl.a. propionsyra som sänker höga fibrinogen- och kolesterolhalter i blodet, sänker blodtrycket och insulinhalterna men ökar det goda kolesterolet (LDL).  I den dubbelblindade, randomiserade studien deltog 40 personer, både män och kvinnor, alla rökare.  De fick antingen en nypondryck ProViva med LBP eller vanlig nyponsoppa.  I verumgruppen fann man signifikanta nedgångar i bl.a. fasteinsulin, fibrinogen, blodtryck och totalkolesterol men en uppgång av det goda kolesterolet, HDL, trots att alla försökspersonerna bibehöll det mest  hjärtskadliga riskbeteendet, rökning.  Om man enbart nöjer sig med att tillföra LBP och mycket fibrer leder detta uppenbarligen till en markant minskning av flera hjärtriskfaktorer och därmed risken att insjukna i CHD.  Om man dessutom minskar riskbeteenden som rökning, för mycket alkohol, stress, fet animaliebetonad fiberfattig kost och fysisk inaktivitet bör risken för CHD, vår vanligaste och farligaste folksjukdom med ca. 50% mortalitet, kunna minskas dramatiskt. Den mycket intressanta studien är antagen för publicering i den ansedda American Journal of Clinical Nutrition.

Karl-Otto Aly