1)   Fisk(olja) skyddar hjärtat, inte vin!

Fiskolja – omega-3-fettsyror – har visats ha hjärtskyddande effekter.  Vinkonsumtion anses också ha samma effekter även om man inte är helt säker på verkningsmekanismen bakom denna skyddseffekt.  Man har framför allt ansett att den beror på de i vinet ingående antioxidativt verksamma flavonoiderna, men nu har en ny studie visat att det kanske är omega-3-fettsyrorna i den fiskrika kosten som vindrickare gärna äter.

Den danska studien undersökte 291 personer som genomgick angiografi på grund av misstänkt koronar sjukdom.  Forskarna frågade patienterna både beträffande deras vin- och fiskkonsumtion och bestämde bl.a. omega-3-fettsyrehalten i deras granulocyter och i deras fettväv.  Man fann bl.a. att variabiliteten i patienternas hjärtfrekvens var högst hos dem som hade mest omega-3-fettsyror (speciellt DHA) i sina granulocyter.  Hög hjärtfrekvensvariabilitet (dvs. en indikation på god hjärthälsa) fanns också hos vindrickarna som ofta samtidigt hade en hög fiskkonsumtion vilket återspeglades i höga DHA-värden i fettväven.  Sambandet mellan hög vinkonsumtion och en positiv hjärtriskprofil kunde dock inte påvisas hos dem som hade låga DHA-värden, dvs. dem som bara åt lite fisk.  Varför omega-3-fettsyror påverkar hjärtfrekvensen positivt beror möjligen på att de har antiarrytmiska egenskaper då de förändrar cellmembranens lipidsammansättning.  Studien påvisar således att vindrickarnas bättre hjärthälsa mer är kopplad till deras i regel höga fiskkonsumtion än till själva vindrickandet.

Ref.: Christensen JH et al: Marine n-3 fatty acids, wine intake and heart rate variability in patients referred for coronary angiography.

Circulation 2001; 103:651-657.

Referentens kommentar: Andra studier har visat att vindrickare med måttlig vinkonsumtion i regel tillhör en högre socialgrupp (än öl- och spritdrickarna) som oftast har en allmänt mera medveten livsstil,  att de äter bättre, röker mindre, motionerar mera etc. och att detta sammantaget kan förklara den bättre hjärthälsan hos vindrickarna.

Den här refererade nya danska studien bekräftar att det inte måste vara vinet som leder till bättre hjärthälsa utan andra livsstilsfaktorer.

(K.-O.A.)

2)   Kostens fettsammansättning har betydelse för uppkomsten av typ-2-diabetes hos kvinnor

Här refererade data kommer från den stora amerikanska The US Nurses´ Health Study.  Man följde i denna stora studie upp 84204 från början diabetesfria kvinnor (sjuksköterskor) under 14 år och fann bl.a. att 2507 av dem hade fått diabetes typ 2.  Man fann vidare att risken för diabetes inte så mycket var kopplad till det totala fettintaget utan mera till fettkvaliteten.  Det visade sig att det fanns en omvänd proportionalitet mellan intaget av omega-6-fettsyran linolensyra och förekomsten av diabetes typ 2.  Däremot fann man ett ”positivt” samband mellan högt intag av transfettsyror (finns mest i margarin och bildas i samband med fetthärdningen av vegetabiliska fetter) och en hög förekomst av diabetes typ 2.  Den relativa risken för diabetes var endast 0.66 (44% lägre) för dem som åt litet transfettsyror och mycket fleromättat fett oberoende av kroppsvikt, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, ärftlighet för diabetes.  Det visade sig också att den högsta risken för att utveckla typ 2 diabetes förekom hos de kvinnor som åt mest transfettsyror och som samtidigt hade den högsta kroppsvikten och som motionerade minst!  Ytterligare skydd mot diabetes typ 2 hade de kvinnor som åt mest omega-3-fettsyror.

Författarna menar att man skulle kunna reducera diabetesrisken med  35% om man ersatte 5% av energin som kommer från mättade fetter med fleromättat fett och minska risken med 40% om man dessutom skulle ersätta 2% av energiintaget som kommer från transfettsyror med fleromättade fettsyror.  Ca 3% av energiintaget i USA (och troligen även i Europa) kommer från transfettsyror som bildas när vegetabiliska oljor härdas i samband med margarinframställning och författarna tror och anser att diabetesrisken kunde reduceras med ca. 40% om man uteslöt de härdade fetterna och i stället lät människorna  äta de ursprungliga ohärdade  vegetabiliska fetterna!  Andra studier har visat att kostformer med hög andel fleromättat (och enkelomättat) fett ökar glukostoleransen och insulinkänsligheten hos diabetiker, medan transfettsyror minskar insulinkänsligheten.  Dessa effekter beror troligen på att cellmembranens fettsammansättning förbättras vid högt intag av fleromättat fett medan den försämras vid hög halt av mättat fett i kosten.  Författarna från Boston och Mexico City anser att förekomsten av en störd kolhydratomsättning (dvs. minskad glukostolerans och insulinkänslighet som vid diabetes) delvis kan bero på ett högt intag av transfettsyror,  speciellt om detta är kombinerat med övervikt och fysisk inaktivitet. En diabetogen kost enbart framkallar knappast diabetes, därtill krävs också bl.a. övervikt och fysisk inaktivitet (vilket f.ö. varit välkänt sedan länge).

Ref.: Salmerón J et al. Dietary fat and risk of type 2 diabetes in women.  Am J Clin Nutr 2001; 73: 1019-1026.

3)   Hög fiskkonsumtion kan minska risken för prostatacancer

Flera olika studier visar att en hög konsumtion av omega-3-fettsyror (som bl.a. finns i fiskolja och linfröolja och i någon mån i oliv- och rapsolja) minskar risken för prostatacancer.  I en ny studie från Karolinska institutet i Stockholm studerade forskarna sambandet mellan konsumtionen av fet fisk och förekomsten av prostatacancer hos 6272 manliga tvillingar som vid studiens början var i genomsnitt 55.6 år gamla och som följdes i genomsnitt under 21.4 år.  Under hela perioden konstaterades prostatacancer hos 466 män med medelåldern 76.7 år och av dessa dog 340.  De som åt minst fet fisk löpte den största risken att få och dö i prostatacancer.   De som åt måttligt med fisk – den största undergruppen – hade betydligt lägre risk för att utveckla och dö i prostatacancer och de som åt mest fet fisk hade ytterligare en något sänkt risk.  Forskarna drog slutsatsen att en hög konsumtion av fet fisk minskar risken för prostatacancer och att risken minskar ytterligare med ökande fiskkonsumtion.  De tror att detta delvis återspeglar den biologiska aktiviteten hos eicosapentaensyran (EPA).  Denna fleromättade fettsyra konkurrerar med arakidonsyra som producerar cancerframkallande prostaglandiner (som därigenom minskar).

Ref.: Terry P et al. Fatty fish consumption and risk of prostate cancer. Lancet 2001;357:1764-6

4)   Kolsyrade läskedryckers påverkan på urinutsöndringen av calcium

Man har länge misstänkt ett samband mellan kolsyrade läskedrycker och ökade kalkförluster genom urinen och därmed förenad ökad frakturrisk.  För att utreda korttidseffekterna av konsumtionen av kolsyrade läskedrycker kontrollerade man urinutsöndringen av calcium hos ett antal kvinnor mellan 20- 40 år sedan de förtärt olika kolsyrehaltiga läskedrycker.  Dels 2 som antingen innehåller fosforsyra som surgörningsmedel (Coca-Cola och Coke-Free) och 2 som innehöll citronsyra som surgöringsmedel (Mountain Dew och Sprite).  2 av dryckerna innehöll dessutom koffein.  Som kontroll-drycker användes vatten och en chokladmjölkdrink.  Calciumutsön-dringen inom 5 timmar uppmättes och den ökade endast på mjölkdrinken och de koffeinhaltiga dryckerna.  Eftersom den av koffein förorsakade ökade calciumutsöndringen anses kompenserad av en minskad calciuri senare på dagen menade forskarna att nettoeffekten av kolsyrade läskedrycker på calciumutsöndringen är försumbar.  Eventuella negativa effekter av kolsyrade läskedrycker på skelettet skulle enligt författarna bero på att mjölk ersatts av läskedrycker.

Ref.: Robert P Heany and Karen Rafferty: Carbonated beverages and urinary calcium excretion. Am J Clin Nutr 2001;74:343-7

5)   Fiskolja och hjärtsjukdom i samband med hormonsubstitution

Det är väldokumenterat att omega-3-fettsyror från fiskolja förutom att de påverkar kolesterolet gynnsamt även reducerar blodhalterna av triglycerider som är en annan kraftig riskfaktor för uppkomsten av kardiovaskulära sjukdomar.  Trots att östrogen anses reducera blod-halterna av LDL (det onda kolesterolet) och öka HDL (det goda kole-sterolet) och därför skyddar kvinnor före menopausen mot hjärt-kärlsjukdom har flera studier visat att hormonsubstitution (HRT) efter menopausen med östrogen och progestin (progesteron) inte har någon gynnsam effekt på förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar.  Det visade sig nämligen att HRT ökade serumhalterna av triglycerider.  När man kombinerade HRT  med omega-3-fettsyror sjönk triglyceridhalterna i blodet och man fick därmed också en hjärtskyddande effekt av (eller trots ?) HRT hos postmenopausala kvinnor.

Ref.: Stark KD et al. Effect of a fish-oil concentrate on serum lipids in postmenopausal women receiving and not receiving HRT in a placebo-controlled, double blind trial.  Am J Clin Nutr 200; 72:389-93.

6)   En kost rik på fisk reducerar risken för stroke

Konsumtion av fisk och omega-3-fettsyror är omvänt proportionella mot förekomsten av stroke enligt nya fynd från The Nurse´s Health Study.  I denna stora studie deltar ca. 80000 sjuksköterskor.  Forskarna från Brigham and Women´s Hospital, Boston, USA,  fann att kvinnor som äter fisk minst en gång i veckan hade en med 22% minskad risk att utveckla stroke jämfört med dem som åt fisk endast en gång per månad.  De som åt fisk ännu oftare hade ännu lägre risk för stroke.

Ref.: NN. Fish Diet Found To Cut Stroke Risk. JAMA 2001; 285:304-312.

7)   En fiskrik kost minskar risken för lungcancer

I några länder tycks fiskkonsumtion skydda män mot lungcancer antagligen därför att omega-3-fettsyrorna i deras kost skyddar dem mot rökningens skadliga effekter.  Belgiska forskare från universetet i Leuven har funnit att en hög fiskkonsumtion hade ett tydligt  samband med lägre risk för död i lungcancer hos rökande män, även när man korrigerat fynden mht intag av animaliskt fett och konsumtionen av frukt och grönsaker.  Risken att dö i lungcancer är 3,4 gånger högre för storrökare i Ungern än för män med samma tobakskonsumtion på Island där man äter mycket mera fisk än i Ungern.  Varför fiskkonsumtion kan skydda rökare i viss mån mot lungcancer är oklart.  Men man förmodar att de antiinflammatoriska effekterna av omega-3-fettsyror skyddar rökarnas lungor mot kroniska inflammatoriska lungsjukdomar och därmed i längden även i viss mån mot lungcancer.  En annan möjlig förklaring till den fiskrika dietens relativa skydd mot lungcancer är att denna kost innehåller mindre mättade animaliska fetter (från landdjur) och dessa fetter är kända för att interagera med rökning så att uppkomsten av lungcancer gynnas.

Denna studie lägger till lungcancer som ytterligare en post i den långa listan av allvarliga sjukdomar som fiskfetter tycks kunna hjälpa till med att förebygga: hjärt-kärlsjukdomar, kroniska inflammatoriska luftrörssjukdomar, RA och ulcerös colit.

Ref.: Zhang J et al. Fish consumption is inversely associated with male lung cancer mortality in countries with high levels of cigarette smoking or animal fat consumption.  Int J Epidemiol 2000;29:615-621.

8)   Kvicksilver kan inverka negativt på risken för koronarsjukdom

Sedan mitten av 1970-talet är det känt att en fiskrik kost kan minska risken för koronar hjärtsjukdom.  En del forskning om detta samband visar dock upp kontroversiella resultat.  Nu visar en ny studie från universitetet i Kupio i Finland att de höga halterna av kvicksilver i vissa fisksorter kan förklara de kontroversiella fynden.   Vissa studier antyder att höga halter av kvicksilver är förenade med en ökad risk för hjärtinfarkt och ateroskleros och man misstänker att den höga halten av kvicksilver t.ex. i fisk från finska insjöar åstadkommer en ökad peroxidation av fleromättade fettsyror.  Författarna har undersökt i vilken utsträckning förekomsten av kvicksilver i hår påverkar det faktum att fleromättade fetter från fisk som EPA, DHA och DPA normalt minskar risken för koronar hjärtsjukdom hos medelålders män.

I studien ingick 1871 män mellan 42 och 60 år gamla i en prospektiv studie från en befolkningsgrupp i östra Finland.  Under den 10-åriga uppföljningsperioden fick 194 hjärtinfarkt eller akuta bröstsmärtor.  Männen delades in i 5 grupper beroende på hur mycket DHA och DPA deras blod innehöll.  Efter korrektur för övriga hjärtriskfaktorer kom man fram till att de män som hade den högsta halten av DHA hade 44% minskad risk att utveckla koronar hjärtsjukdom.  Det visade sig emellertid också att de män i denna lågriskgrupp som hade den lägsta halten av kvicksilver i håret hade så mycket som 67% lägre risk att insjukna i hjärtinfarkt. 

Forskarna drar slutsatsen att ett högt intag av omega-3-fettsyror skyddar mot akuta hjärtinfarkter men att höga kvicksilvernivåer i fisk kan reducera denna skyddseffekt som beror på fleromättade fettsyror från fisk.  Fynden talar för att det måste forskas mera om dessa samband.  T.v. anser dock myndigheterna i Europa och USA att kvicksilverhalterna från  havsfisk (men inte från insjöfisk) är (relativt?) acceptabla (dock inte för gravida kvinnor) varför man inte vill avråda folk från att äta fisk.  Man påpekar också att fiskkonserver, små oceanfiskar och odlad fisk kan ätas riskfritt enligt FDA.*

Ref.: Risanen T et al. Fish oil derivated fatty acids, DHA and DPA, and the risk of acute coronary events: the Kuopio ischaemic heart disease risk factor study.  Cirkulation 2000;102:2677-9.

*Update Consumer Advisory, March 9, 2001.